Kyrkokonsert i hög temperatur

När solen gassar på som bäst kan jag rekommendera att leta upp närmaste kyrka och kolla vad de har för konserter. Sommarkonserter brukar aldrig vara varken "tunga" eller dyra då musikanterna vet att det behövs en hel del för att lura bort besökarna från värmen. Men det kan vara rätt skönt ändå. Att få sätta sig och vila ett par timmar i en byggnad som aldrig behöver AC för att den är så sval.

För två helger sedan hade Isländska kören konsert i Västra Frölunda kyrka (bilden) där mina föräldrar gjorde sin sista insats som körledare. Dagen efter sjöng jag med Cantando i en konsert i Örgryte Nya kyrka, helt fantastisk. Och för att avsluta en bra sångarvecka hade vi lunchkonsert i Domkyrkan förra fredagen. Men nu har jag inget inplanerat på länge. Inte så dåligt - att en vår utan initiala planer innebär 7 olika konserter, varav två i Berlin!

En kulinarisk och musikalisk höjdarhelg i avslappnad inramning

Förra helgen var bar det ju av till storstaden Berlin för att sjunga svängig jazz med Lundbykören där jag gjorde ett kort inhopp. Denna helg var det dags att följa med på nästa körturne, denna gången med min (för tillfället) "riktiga" kör Cantando, som jag nu under våren varit med lite mer permanent i. Körturnén var i stort nästan det motsatta mot förra helgens.

Resesättet blev bil, och efter avfärd tidigt på lördagmorgonen fick vi upp stämningen rejält i vår lilla minibuss som jag hamnade i. Musikkrysset klarades av i rasande fart och resan upp till Grythyttan skedde utan man hann börja få träsmak i baken. Dagens lunchtips - "Glada Laxen" i Gullspång visade sig vara en liten pizzarestaurang med halvljummen kebab.

Väl framme var det repetition i kyrkan och sen inkvartering och ombyte. Konserten, innehållandes klassisk körmusik med viss fokus på pingst (det var ju trots allt rätt helg) gick mycket bra och de få som hade masat sig bort från hängmattorna denna undersköna sommarkväll och kom för att lyssna (jag tror faktiskt det kan ha varit några personer fler i publiken än i kören) var alla mycket imponerade. Mest imponerad var kanske prästen, som även passade på att bjuda kören på en trevlig bubblande aperitif innan vår middag senare på kvällen.

Grythyttan är känd som en slags måltidens Mecka i Sverige. Här ligger nu mer restauranghögskolan, och orten har varit plats för ett gästgifveri sedan 1641. Detta gjorde att förväntningarna på kvällens middag var på topp. Men hur svårt skulle det egentligen kunna vara att bräcka lunchen vi intagit tidigare under dagen?

Middagen var en riktig upplevelse. Jag fick maträtter tillagade på metoder med de konstigaste namn, och valde det italienska vinpaketet till. En riktigt fröjd. Kvällen avslutades ute i majnatten med en whisky och årets första myggor. Kanske borde man börja röka cigarr för att slippa dem?

Söndagen bjöd på en lång tvåtimmarsfrukost utomhus, följt av guidning av restauranghögskolan. Kanske mest imponerande var föreläsningssalen med spottkoppar (för vinprovning) vid varje plats samt 5 kök som vips kunde hissas upp från golvet bakom katedern.

På vägen hem sjöng vi på en eftermiddagshögmässa i Rudskoga kyrka, där kören nu med säkerhet var fler än kyrkobesökarna. Vis av erfarenhet valde vi att inte äta på Glada Laxen på vägen hem, utan fick nu ett nytt tips av vår reseledare - en liten mysig restaurang vid Askeviken. Det visade sig dock att detta var en liten camping-restaurang som serverade byggdens dyraste pytt-i-panna och hamburgare med pommes frittes. Kanske inte helt rätt dagen efter en gourmet-middag.

Vädret vi hade var enormt skönt och man önskar och hoppas bara att detta inte var hela sommaren för iår...

Folkmusik och helig jazz

Helgen har varit en helg i musikens tecken. Inte så ovanligt för mig iofs.. Efter en lördagförmiddag med musikkrysset var det iväg till Studs för att lyssna på Chalmers Sångkörs vårkonsert. I år hade kören tagit ett lite annorlunda grepp när man bjudit in folkmusikern Hans Kennemark och vännerna från folkmusikgruppen Tritonus. Istället för en rad vanliga klassiska (och kanske något tradiga) romantika vårsånger fick vi nu höra fartfyllda nordiska polskor och brudmarscher av tre oerhört duktiga spelmän kompade av en 100-personers kör som, faktiskt inte låtit så här samstämmiga på länge.

Konsertens höjdpunkt: Jogga visade att begreppet "walking bass" även kan betyda att man marscherar runt spelandes och samtidigt bärandes på kontrabas...

Konsertens brist: Enbart tre "körlåtar". Det finns fler bra folkmusikkörlåtar som hade passat in och jag hade gärna förlängt konsertern en 10-15 minuter för att få njuta av dem..

Efter konserten hamnade jag, två av dirigenterna och en kompis till en av dem på Skojarbacken för en schysst råbiff. När vi väl fått bord och beställ vår råbiff ser vi att live-pianisten(!) precis packar ihop för att gå hem. Men när han får syn på oss och kommer på att han känner en i sällskapet som inte fått höra musik improviserar han snabbt fram "Fantasie Impromptu" (Op. 66) av Chopin. Och när vissa av vårat sällskap inte kan hålla sig från pianot eskaleras musiken till svulstiga och svårmodiga pianoverk. Vi får sluta när personalen ber oss "dämpa oss något"... Nåja alltid en glädjedödare här och var.

Kvällen avslutades uppe vid körlokalen för en traditionellt sångfylld och välbesökt körpub med mycket whisky.

På söndagen var det så min tur att få sjunga konsert. Jag hjälper just nu till i Lundbykören inför en konserturné där de skall sjunga Duke Ellington's Second Sacred Consert i K. W. Gedächtniskirche och Berlinerdom under Kristi Himmelfärdshelgen. Så inför denna turnén var det dags för ett "genrep" eller "föruppförande" i Askims kyrka. Konserten är en samling jazziga stycken relativt centrerade runt kör och solist, och jag måste få säga att det ändå gick förvånansvärt bra. Vi låter detta sjunka in lite innan turnén nästa vecka så blir allt jättebra.

Till slut avslutades helgen med ännu ett körrep med Cantando. Härlig klassisk och nyskriven vokalmusik i den lite mer traditionella körandan. Egentligen började repet samtidigt som min andra konsert, men man fick i alla fall lite över en timme med Knut Nystedt, Otto Olsson och andra gamla favoriter.

Snart är det dags för nästa helg - långhelg - och då lär det ju inte bli mindre musik :) Nån som har tips om en bra jazzklubb i Berlin?